...men han är inte arkitekt!

Under introföreläsningen till syntesfasen, där hela vårt terminsprojekt skall klämmas ihop på
3-4 A1-planscher, började folk nervöst att skruva på sig i de knarrande wegner-stolarna. Luften fylldes av undringar, riktade mot vägledarna, som "Men om man inte får plats då?", "Får jag sätta upp på två A0 istället?", "vilken papperskvalitet tycker ni är bäst?". Även tekniknörden ville ha sin beskärda del och frågade om det var OK att man kom med ett USB-stick, "finns det projektor? Finns en vit vägg?". Lärana suckade lite besvärat, och började enigt på ett nja-ande svar, varpå hon nästan längst bak (som med 99% säkerhet inte själv har funderat på att komma med en digital inlämning, men bara-för-att...) far upp med handen som en kobra:
- Men jag har faktiskt varit på kommunikationskurs, och där sade läraren att informationen blev mer tillgänglig om man liksom fick se en plansch i taget, istället för att se på alla fyra samtidigt, att det liksom kunde bli informationsoverload och fel perceptionsfokus!
- Ja, jo, men nu har ju vi övat i några årtionden på att se på de studerandes planscher...
- Vaddå? Ska vi presentera som för vemsomhelst, eller som för arkitekter?
- Som för arkitekter, ni presenterar ju för oss.
- Men på kommunikationskursen, då sade...
- MEN HAN ÄR INTE ARKITEKT!